Drakbåtsfesten är den högtid som har flest namn – den heter också Duanyangfesten och Badfesten. Den firas främst av Hanfolket men även av vissa minoriteter såsom Zhuang, Bouyei och Gelao och seden har också spridits till Japan, Korea, Vietnam och andra länder. Drakbåtsfesten skrevs 2009 in i UNESCOs lista över immateriella kulturarv. 

 

Ursprung

Drakbåtsfesten firas den femte dagen i femte månaden enligt den kinesiska månkalendern och uppstod för ca 2500 år sedan  i de sydliga staterna Wu och Yue. Dessa folk hade draken som totemdjur och offrade till draken vid denna tid. Tiden runt midsommar då Drakbåtsfesten infaller, står de sju husen i Den azurblå draken (en av ekliptikans fyra områden) som högst i söder och motsvarar då “Den flygande draken i himlen” som är den femte linjen i hexagrammet Qian i spådomsboken Yi Jing. Detta betyder att vi befinner oss i den period då allting blomstrar. 

Senare blev Drakbåtsfesten en hyllning till Qu Yuan (340–278 f.Kr.) som var en av Kinas största patriotiska och romantiska poeter. Eftersom Qu Yuan kastade sig i Miluo-floden denna dag har Drakbåtsfesten med tiden omvandlats till en hyllning av patriotiska och rättrådiga ämbetsmän i allmänhet.

Qu Yuan, Fu Baoshi, Palace Museum, Beijing

https://www.dpm.org.cn/

Vid tiden för Drakbåtsfesten är det också viktigt att avvärja onda andar, eftersom värmen och fuktigheten stiger, insekter förökar sig och sjukdomar sprids. Ur detta har det utvecklats olika folkliga seder och bruk, minnesceremonier, lekar och tävlingar samt hälsotips.

 

Silk Embroidery of Defeating the Five Poisonous Creatures, Ming dynasty, Palace Museum, Beijing

https://www.dpm.org.cn/

Seder och bruk

Drakoffer och drakbåtsrodd

Drakbåtsrodd som är ett viktigt inslag I festligheterna är ett arv från de gamla ritualer där man offrade till draken som totemdjur. Utgrävningar av förhistoriska boplatser som Hemudukulturen visar att forntidens människor byggde stockbåtar och gjorde åror för 5–7 000 år sedan. Den tidens stockbåtar med drakmönster utvecklades med tiden till våra drakformade träbåtar. Idag har man olika slags tävlingar med drakbåtar under Drakbåtsfesten. Ofta ska man först ”locka fram draken” upp ur vattnet, offra till den och sätta fast huvud och svans på båten. I Qu Yuans födelsestad Zigui är Drakbåtsrodden samtidigt utformad som en hyllning till Qu Yuan. Drakbåtsrodden har också spridit sig till andra länder och det hålls internationella tävlingar.

 

Äta zongzi till minne av Qu Yuan

Enligt den mest spridda berättelsen om Drakbåtsfestens ursprung brukade folket i Staten Chu kasta bamburör eller paket av vildrisblad med knyten gjorda av klibbris i floden för att hedra Qu Yuan. För att inte Floddraken skulle stjäla offergåvorna, svepte man zedrakblad och silketråd i fem färger om dem, eftersom Floddraken fruktade detta. Sådana knyten av klibbris kallas zongzi. Nu för tiden packas de oftast in i löv av bambu eller vass.

 

 

 

Hänga moxa (ett slags malört) och kalmus över dörren, bada i örtbad och dricka realgarvin, ett rött svavelvin,  för att förhindra sjukdomar

Det anses att örter är kraftigast vid tiden kring Drakbåtsfesten, således att alla slags örter har helande verkan. Än idag finns traditionen kvar att samla örter och bada örtbad i Guangdong, Hunan, Guangxi och andra områden.

 

Gathering Argy Wormwood Leaves, Dong Qi, Qing dynasty, Palace Museum, Beijing
https://www.dpm.org.cn/

Vädret under tiden efter Drakbåtsfesten främjar olika sjukdomar, då det är varmt och fuktigt, så flera av sederna under festen syftar till att förhindra, bota och förebygga sjukdomar. Man kan hänga ett paket av rött papper med malörtsblad och kalmusblad över dörren eller ha med sig en påse med flockel, malört, angelica och andra örter. Att andas in dofterna ska förbättra cirkulationen i kroppen och förebygga sjukdomar.

 

 

Att dricka vin med realgar under Drakbåtsfesten var förr i tiden vanligt i Yangziområdet. Realgar är ett mineral, och man får bara ta en liten smula i brännvin eller hemjäst gult vin. Det håller insekter och sjukdomar borta, och man kan stryka lite på pannan, näsan, öronen, händerna och fötterna på barn, eller också stänka lite i hörnen och under sängarna i hemmet.

 

 

Hålla det onda borta med silke i fem färger

I traditionell kinesisk kultur symboliserar de fem färgerna – blått, rött, vitt, svart och gult – även de fem riktningarna och de fem elementen och bringar därför lycka. Än idag är det populärt att ha ett silkessnöre i fem färger om handleden eller vristen. Och det tillverkas olika slags accessoarer – armband, evighetslås, doftpåsar m.m. – till Drakbåtsfesten.

 

Sederna förändras

Ska zongzi vara salta eller söta? Det har det länge rått olika åsikter om. I allmänhet föredrar nordkineser salt mat och sydkineser söt, men när det gäller zongzi är det faktiskt tvärtom. Hur kommer det sig? Forskning visar att före Songdynastin (960–1279) var socker en lyx, och eftersom Nordkina var mer utvecklat ekonomiskt var konsumtionen högst där, medan man i Sydkina använde salt för att bevara maten. Senare, under Ming- och Qingdynastierna, blev Fujian och Guangdong i Sydkina centrum för sockertillverkning, så sockerkonsumtionen sjönk i norr och steg i söder. Så är det än idag. Zongzi är festmat som har ingått i viktiga ritualer, så man använder finare ingredienser. I norr fylls knytena med pasta av röda dadlar eller röda bönor, men i söder är kött dyrare än socker. Så i Jiaxing gör man zongzi med färskt kött, i Guangdong med salt äggula och kött, i Fujian med köttstuvning, i Suzhou med fett och röd bönpasta, i Beijing med dadel- och bönpasta, i Xi’an med honung men i Sichuan med chili. I Miluo, där zongzi tillverkades först och där Qu Yuan kastade sig i vattnet, är de formade som oxhorn. Olika fyllning, olika slags blad som förpackning och olika tillvägagångssätt, men vad som är gemensamt är kärleken till och respekten för traditionen.

Om du vill göra zongzi själv hemma kan du göra på det här sättet:

 

Att minnas

”Lång, lång var min färd och fjärran mitt mål. Överallt sökte jag.”
Qu Yuans långa dikt
Möte med sorgen (Li Sao) är ett av den kinesiska litteraturens mästerverk. När vi läser det möter vi våra förfäder och upplever vår historia och vårt kulturarv.

 

Video provided by chinaculture.org
Sources:
https://en.unesco.org/
《非物质文化遗产在中国》 北京语言大学出版社 2017

 


Facebook: China Cultural Center in Stockholm

https://www.facebook.com/China-Cultural-Center-in-Stockholm-110983273921638

Tik Tok: cccinstockholm

https://www.tiktok.com/@cccinstockholm

Wechat: 斯德哥尔摩中国文化中心 or scan the QR code below

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *